Goodbye song.

Sådär ja, då var det färdigföreläst för denna höst. Endast några små finjusteringar på några rapporter, och en enorm fuljustering, sedan är höstens studieprestationer i Danmark avklarade och det kan börja firas julelov! Min sista föreläsning på DTU avslutades på lite annat vis än vad jag är van vid hemma.

I Danmark bjuder läraren på öl och sång efter sista föreläsningen.

Helgen närmar sig med stormsteg, och med den ett finfint besök från fäderneslandet, Team Malica är ute på turné och avlägger en efterlängtad visit. Då kommer helgen naturligtvis gå i fotbollens tecken!

PB. 14 dagar kvar.

12 kvadrat.

Som ni ju kommer ihåg från begynnelsen av mitt bloggande, lever jag i ett 12 kvadratmeter litet rum. Tyvärr är det dock inte riktigt lika rymligt och ljust som detta, 12 kvadratmeter stora, rum.

Nu är det tillbaka till Moçambique som gäller för mig och min mustasch.

TIA.

Efter en helg i Moçambiques moderskapsläges tecken tänker jag inte, som att jag skulle kunna, skriva en rad till idag. Det snurrar i min skalle, dock inte på det positiva sättet, och det enda jag kan förmå mig att åstadkomma är att titta på Family Guy, något som lyckligtvis inte kräver alltför stor hjärnaktivitet.

Gårdagen ägnades också åt, surprise surprise, Moçambique (mycket Moçambique nu). Som tur fick jag koppla av med ett underhållande, men frustrerande, United-möte i PL, Manchester mot Newcastle, på Den Glade Gris i (gris-)hjärtat av Köpenhamn. Dessutom med sällskap! 1-1 efter miljoner chanser för Man United och storspel av Tim Krul i Newcastle United-målet. Efter lite trivsamt julehygge skall det nu endast slappas resten av kvällen, förhoppningsvis med en film om inbördeskriget i Nigeria.


This is Africa.

Axel 48:11.42.

Efter att "hela" dagen läst om mödravården och -dödligheten i Moçambique, jag läste alltså i köket och inte i Moçambique, kände jag att en länk skulle sitta fint. Sagt och gjort tog jag min mustasch och sprang iväg för att, för tredje gången den här hösten, avsiktligen svettas.

Uppenbarligen sprang jag så snabbt att det svartnade för ögonen. (Eller så är kamerakvaliteten på min kvarvarande telefon inte riktigt av samma klass som den stulna. Men knappast.)


Efter en lite längre runda än planerat, och en finfin tid på 48 minuter 11 sekunder och 42 hundradelar (rubriken hänvisade alltså inte till någon apostel eller något kapitel i någon bibel eller någonting), traskade jag nöjd och belåten in i mitt rum och blev ännu nöjdare och belåtnare då jag märkte att skägget håller på att växa ut i en rasande fart. OCH, det är nu bara 20 dagar tills jag kommer hem till er där hemma!

En bra dag detta.

22 Nights and 22 Days.

Det börjar, som man säger, dra ihop sig! Min underbara tid här i Danmark lider mot sitt slut och jag har börjat fundera på hur jag ska sammanfatta min tid här. Jag återkommer till sammanfattandet lite senare, och passar nu på att upplysa er, kära vänner, om att det inte finns många dagar kvar för att ära mig med en visit.

Förutom trevligt umgänge med bloggaren, kan jag för att ytterligare locka hit er meddela att 7ELEVEN återigen kör med sitt fantastiska "två färskbakade croissanter för endast 10 DKK". Oemotståndliga och syndigt goda, även dessa. Välkomna!

Bra schmaka.

Nu ska ni få höra hur det gick till då jag firade min första julefest i Danmark. Det började mycket lovande på campus med goda drycker och de läckraste av läckerheter det danska julebordet har att erbjuda. Sedan bar det av in mot Köttbyn, via en skön irländare i Nørreport.

Nåväl, efter lagom mycket yrande kände jag att "nej, nu får de vara nog", varpå jag ensam traskade iväg mot Københavns hovedbanegård. Efter att på vägen erbjudits köpa sex, något jag artigt men bestämt tackade nej till, satte jag mig, utmattad, på tåget hem. Jag vaknade upp tre timmar senare då tåget körde in på Hovedbanegård, söderifrån, och fortsatte, norrut, hem till mig. Efter att ha upptäckt att jag blivit rånad på min telefon under min skönhetssömn traskade jag moloket hem från Lyngby st. och tänkte "äh, den hade ju Symbian så va' fan?".

Alla nattens och morgonens händelser står sig dock ganska släta i jämförelse med den upptäckt jag gjorde då jag klampade in i mitt badrum för att borsta gaddarna:

Minnet talade om för mig att hos den sköna irländaren hade jag, mer eller mindre frivilligt, gått med på att trimma bort skägget och skaffa mig en tysk porr-muscha. Den ser ju rätt vidrig ut, men kul är den så den får stanna kvar månaden ut, det är Movenber helt enkelt.

Fucking Helg!

Jävlar, ursäkta svordomen, men JÄVLAR så duktig jag varit denna vecka. 1000000 sidor text, en presentation  och, som ni ju sett, en sällsynt studieplan har åstadkommits. Således känner jag mig myyycket välförtjänt av att koppla av med Julefest ikväll och fotboll imorgon. Först ett meddelande från Eddie Izzard:

Fucking "heeeeeelg"

Kolla även in hela klippet, hysteriskt roligt. Later!!